Jag tänkte som såhär, eftersom att jag fått en fråga om jag har någon piercing eller tatuering och om jag kan tipsa om små detaljer som ändå kan vara viktiga.

Svar på de är att jag helt ärligt inte vet vad jag ska tipsa om. Jag har en navelpiercing och två tatueringar nere vid foten. Så en sån stor erfarenhet har jag faktiskt inte. Men jag kan skriva utav de jag själv tycker, och ta upp lite av dom här standard frågorna folk undrar som själv inte har någon piercing eller tatuering. Så jag hoppas att ni ändå kan få lite svar utav det här inlägget. Ifall hur det var och är för mig. Publicerar inte frågan jag fick då jag gör ett inlägg utav de, så att jag inte publicerar de handlar inte om att jag inte vill eller orkar. Utan här kommer de. 

PIERCING

   Gjorde inte alls lika ont som jag hade förväntat mig, kom mer i chocken och det var de som spelade upp en. Det pulserade men var verkligen inget farligt. 

   Jag gjorde inte min piercing i en studio, jag och min pojkvän beställde tång, kanyler och en läkarstav och gjorde det själva. Inget jag rekomenderar till perfektionister men jag som inte bryr mig så mycket om de är lite snett osv gör det inget på. Jag är nöjd, pontus gjorde de bra.

   Jag har haft min percing iaf i 5-6 månader, kommer inte exakt ihåg. Och jag anser fortfarande inte att min piercing är läkt. 

   Det dummaste du kan göra som nyss har tagit piercing de är att hålla på och pilla på staven och runt om. Visst om det kliar, men tvätta först händerna!! Och rör bara staven nån gång ibland så den inte läker fast men sen blir det "se men inte röra".

   Använd koksalt, heter de så ens? Haha! Tror de, annars får ni googla för de är det vanligaste man använder för att rengöra. Finns på apotek för ungefär en femtiolapp. 

   Efter att ha taigt en piercing, ha kvar staven i och håll inte på och byt då den inte är läkt. Jag har gjort det misstaget flera gånger då min navel äntligen ha blivit någolunda bra men sen pajat allt ihopa. 

   Sen råder jag er att kolla in bilder så man är medvetna om HUR en piercing kan bli om den blir infekterad och du vet konsikvensrna. De var inget jag gjorde, men skulle avskräckas från de om jag gjorde så innan och de hade ändå vart bra. Bara ni är medvetna, och vet vad ni gör och vad som kan hända.

   Om det börjar blöda, få inte panik! Tvätta bort de och häll massa med koksalt på såret. Förlåt för en äcklig sak nu som jag ska berätta, men för mig så blev de att jag vaknade på morgonen, gick in på badrummet och såg att hela min stav var blodig, jag tog ur den och började torka, och det var som slembitar med blod som kom ur men de är inget ovanligt! Så noja er inte!  

   Om ni gör piercing hemma och inte i studio, var extra nograna med hygien både på den som ska ha piercingen, den som gör och alla grejer som används.

TATUERING

  Det bränns, gör inte alls ont till en början. Men då nålen går runt och runt på samma ställe börjar pulserandet och smärtan.

  Trodde foten skulle kännas mycket mer än vad de gjorde.

   Gjorde även mina tatueringar hemma, och ännu en gång pontus som har gjort dom. Fortfarande ingen garanti att de skulle bli bra men jag är nöjd!

   Och smörj in tatueringen, även när skårperna har försvunnit. Kan inte ta skada så lika bra.

   Och kolla upp infektionsrisken innan, kan bli farligt fast de inte hörs lika mycket om de än om att piercingar kan bli extremt inflamerade.

   Sen till dom som säger, "du kommer inte få något jobb i framtiden" vet du vad, de är beroende på VAD man har för tatuering och vart. Inget ställe vad jag vet förbjuder tatueringar totalt. Sen finns de dom tatueringar som inte heller skulle synas vid en arbetsplats! 

Skrev tidigare att skolan har varit väldigt jobbig, och att jag skulle ta de i ett annat inlägg och förklara mig. 

För ett år sedan, lite mer, i början utav årskurs 8 började jag känna mig otillräcklig, jag blandade ihop skoltiden och min fritid alledels för mycket. Jag softade på skolan och pluggade hemma, och de leder bara till en massa problem. Man har ingen tid för vännerna, man stressar och stressar, man får ett helt annat tanksätt och man prioterar helt fel. Men min taktik körde jag på med, sen i 9an började ja ta mycket kontakt med lärare, skolsköterska och kurator. Fick en tillfällig lösning men inte en långsiktig lösning. Jag fick mer och mer problem med min mage, har nästintill alltid ont i magen men inte alltid dom extrema smärtorna. Så en hel del frånvaro har också blivit, men vad ska jag göra då doktorerna inte har hittat nått mer än att jag hade för lite järn. Efter en massa samtal, möten osv blev jag less och sen dess har jag varken träffat skolsköterska eller kurator. Vilket jag inte heller kommer göra då de bara dras upp allt annat oviktigt. Jag är mycket hos min pojkvän, där kan jag slappna av, har inga måsten eller kvar på mig. Kan bara vara mig själv, och känna mig älskad. Då jag nästintill är borta 1-2 dagar i veckan för magen så har jag börjat fundera om gymnasium nu direkt skulle vara så bra för mig, Och ist ta ett år som och vila upp mig, få bättre hjälp och kanske även nån lite mer utbildad jag kan prata mer än en skolsköterska å kurator typ.. Så ja kan få hjälp med mina brister, att jag lätt blir irriterad, att jag känner mig stressad och pressad osv. Så de är så jag tänker, visst jag har redan sökt men om jag bestämmer mig för att vänta ett år så gör jag de, måste bara veta hur de blir med pengar osv så jag klarar mig. Visst om jag skulle bo kvar hos mamma för då får man ju allt serverat men eftersom att jag inte kommer göra de så blir de ju en annan femma. Och sen har jag även den tanken på att praktisera lite också, så jag får lite annat att göra än att sitta vid skolbänken. Och sen går även min pojkvän i ett projekt och om han skulle gå kvar där sen också så finns de nog dagar jag kan följa med dit som tidsfördriv. Allt löser sig, man borde mer ta beslut som hjärtat säger än vad folket säger. Men man brukar ju för det mesta gå efter vad de andra tycker å tänker. 

Men nu förhoppningsvis förstår ni hur jag tänker, och ska nu säga godnatt!

Hallå!  

Nu är onsdagen nästintill över, skönt faktiskt att vara hemma. Saknat min säng. Dagen i skolan har vart relativt tråkig, matte, no och allmänt tråkiga ämnen för min del som inte är ett dugg intresserad utav sånt. På no lektionen gick vi igenom lite förbredningar inför nationella och jag förstår verkligen ingenting. Så nationella i no och engelska kommer icke gå bra för mig. Dock fick jag och en till i klassen veta om nånting väldigt roligt, fast tråkigt nog får jag inte berätta de riktigt än men de är nånting jag verkligen ser frammemot, och hoppas allt går vägen! 

Sen imorgon väntas de, nationella proven. Dock i svenska så de är ju chill men eftersom jag var hemma igår där dom gjorde första provet så får jag göra två imorgon. Men de fixas sig nog. 

Just nu kikar jag lite på jotex också, även skriver här. Kollar på en sängkappe och ett dra på lakan som vi måste köpa tills vi får nya sängen. Och de är en sån underbar känsla att det snart är dags för en ny säng då vi två har legat på en 120 säng i ungefär 8 månader. Så de blir de vi kommer lägga pengarna på den här månaden, sen får vi se om de blir byrå och sånt nästa månad. 

Nä men nu känner jag faktiskt att de inte är så mycket mer att skriva, ett inlägg om skolan och hur de har vart eller hur det är för mig kommer nån gång ikväll så håll utkik. Nu ska jag äta upp min tip top glass eller vad dom nu heter, super goda! Förutom struten då som smakar papper med de är skitsamma. Ha de bra så syns vi!

Nu gör jag ett nytt försök igen med att blogga, tyvärr så håller sig mitt intresse för bloggande ungefär i en månad. Men utan en blogg, och utan ett slags tidsfördriv är också väldigt tråkigt och jobbigt. 

Idag har det varit ett sånt himla fint väder, men mitt magont tog över och blev varken nån tid ute eller i skolan. Dock var jag på affären en snabbis och gud vad de är slask nu, och vatten överallt. Som varmast i solen idag hade vi 24/25. Så nu kommer sommar känslorna. 

Tänkte skriva lite om mig, så ni vet vems blogg de är ni läser.

Vill även klargöra lite saker för er och de är att det INTE är okej med nån slags utav mobbning eller trakasserier. 

Jag kommer ta de på väldigt stort allvar ifall om de händer, så råder er att hålla fingrarna i styr.

Så nu till de jag tänkte på, en text om mig. 

Som ni nog redan har uppfattat så heter jag Therese, jag uppfattas nog som en av de tråkigaste personerna som finns och även rätt bitter. Men vet ni vad, de är inte mitt problem. Tycker de är synd om fördommar och att dom tar saker för givet med utseendet som exempel. Jag blir 16 år nu till sommaren, och de jag vet än så länge om vad som kommer ske under sommaren är ju att jag flyttar in hos min pojkvän. De längtar jag galet mycket till och vi har redan börjat fixa lite saker så vi inte har allt att göra under lovet. Sen att vi ska göra något speciellt på vår 1års dag, inte bara va hemma. Som de står i beskrivningen så har vi varit tillsammans sen juni förra året och är väldigt lycklig lottad. Jag bor i en liten by, tillsammans med min mamma. Min pappa har jag nästintill ingen kontakt med och min syster bor för tillfället i Malmö men lur på att dra sig hemmåt vilket jag är jätte glad över. De är tio år mellan mig och min syster, och jag känner de att jag har behövt henne mer och mer nu på senaste, även om hon går mig på nerverna skapligt ofta. Eftersom att jag är 15 år, så går jag i nian. De sista månaderna nu är tuffa, bland annat då jag har magproblem och inte är så kry alla dagar och sen att jag har tyckt skolan vart ett helvete sen åttan. Har även sökt gymnasium, vård och omsorg då jag vill jobba på ett psykiatri. Om de är nån som läser detta och har erfarenhet utav de får gärna lägga en kommentar. Sen finns tankarna där om jag ska vänta ett år med gymnasium eller inte ett inlägg kanske kommer om de sedan. Men så, där fick ni veta lite om mig och självklart kommer ni veta och uppfatta mer ju mer jag bloggar och skriver. Men nu hade jag tänkt gå och göra mig nånting att äta, eller om jag går ner och köper panini. Vem vet!